Kai-Anders Nilsson

Fick precis reda på att du gick bort 2 maj och nu även din mamma 20 aug. Jag blev så ledsen. Vi har ju inte pratat sen skoltiden men din mamma träffade jag ofta här i Svedala. Vi skall alla denna vägen vandra! Ha det bra så ses vi!

Härom natten kom du till mig i en dröm. Vi kramade om varandra. Du tycktes ledsen. Jag skickade ett mess till dig, undrade hur du mådde. Fick inget svar. Idag googlade jag ditt namn. Så fick jag veta.
Jag såg dig senast i fjol på Helsingborgs station. Du kände igen min röst. Vi kramades kort. Redan då undrade jag hur det egentligen var med dig. Det syntes på dig att något var annorlunda. Jag hann inte fråga. Stunden var förbi. Nu kan jag inte längre fråga dig. Tack för ditt besök i min dröm härom natten.

Familjemiddag med hela gänget i Spanien. Vi borde fått många fler såna här kvällar tillsammans med dig Kai.

Kai, det var för tidigt, alldeles för tidigt. Vaka över dina nära och kära tills ni möts igen. 🩵

Kai, tack för allt och tack för våra fantastiska barn.
Du kommer alltid vara med oss.

Älskling! ️

Första gången vi träffades var under Lundells konsert på Pildammarna sommaren 1993. Lundell spelade Rött och hade den svenska flaggan som backdrop. Han ville att vi skulle ta tillbaka flaggan. Det misslyckades vi med.
Du jobbade på Arbetet. Jag för Sydsvenskan. Ändå blev vi vänner. Efter en kväll på Österport Pizzeria cyklade vi till Möllan. Jag presenterade min bästa väninna för dig. Det resulterade i två av dina första barn.
Du gillade att retas. En sak som du ständigt tog upp var hur Phil Lynott klämde sig förbi dig i publiken på väg upp på scen på AF i Lund, 1982. Du visste att jag hade velat vara där. Du njöt av att du var där.
Sista gången vi träffades var på Bennys 50-årsfest i Prag. Vi satt på Jelinkova och listade världens fem bästa städer med Rickard, Martin och de andra. Det blev en härlig kväll. De minnena tar jag med mig.
Ta väl hand om dig i himlen. Jag ser till att Sandi och Sigge också lär sig älska Phil Lynott. RIP.

Sist vi sågs var på vårt Coop. Vi sa skulle ta en bira ihop, försöka få med vår granne Dimitris som precis flyttat. Vi var grannar på Katarina Bangata under många år och kände varandra så som bra grannar gör. Våra barn sprang mellan lägenheterna som bullerbybarn, de spelade fotboll ihop i Bajen och som så som många andra lärde vi känna varandra genom våra barn. Sen flyttade du och även om det inte var mer än till andra sidan gatan så sågs vi därefter väldigt sällan. Men när vi stötte på varandra stod vi alltid och snackade en stund. Som den gången på Coop. Vi skulle ta en bira. Nu blev det inte så. Detta känns så tråkigt. Vila i frid bästa grannen Kai ️

sommaren jag precis fyllt 21.. stranden i Beddinge där du och dina kompisar var på midsommar och vi kom dit och joinade er kring lägerelden med midsommarmaten nedpackad i korgen. Sen pratade vi alla om böcker vi läst, musik vi gillade, och andra kul saker hela kvällen fram till morgonen, Sedan dess har jag betraktat dig som en av mina närmsta vänner trots att vi inte sågs lika ofta sen du flyttade till Stockholm. Glad att vi hann med en fika efter jag fick veta om din sjukdom. Känns så tomt och obegripligt att du inte finns bland oss utan på en annan plats. Kram <3

Even though we were with Kai in person for one day, we had heard all about him for many years and we built a strong connection in that one memorable day with family. Love to Malin, Ossian and all Kai and Malins family. Kai lives in all of our memories.

Mötte dig först någongång på 80-talet, Kai. Men det var decenniet efter som du fyllde sena kvällar i Malmö, London-resor, segling under stjärnklara nätter i Öresund, Roskilde-besök och danska stadsfestivaler med din humor, närvaro och intensitet. Det var alltid fint att umgås med dig Kai, oavsett om vi pratade politik, "Män utan kvinnor", journalistik, musik eller huruvida "Xavante" var något att ha. De senaste åren har vi mötts och haft kontakt mer sporadiskt men det var så typiskt dig Kai, att veckan före din bortgång fick jag ett meddelande som slutade "Sköt om dig, vi ses". Det är jag säker på att vi gör.

Vi cyklade till England och även uppför Pyrenéernas berg, tågluffade från Sverige till Spanien genom Italien till Grekland. Vi körde MC ihop och vi såg Springsteen, Dylan, Neil Young, Mellencamp och många många andra. Vi diskuterade böcker, filmer, artister, band, låtar, skrev topp-listor, var på Roskilde och träffades över en bit mat när du var i Malmö eller jag i Stockholm. Du var alltid glad intresserad och påhittig. Jag saknar dig redan. See you in the next chapter.

Denna bild. Du och jag. Grannar då och kompisar för alltid. Så länge. Och så skulle det fortsätta. Inte såhär. Min fina goa vän. Flyg nu högt bland fåglarna däruppe i det himmelsblå. Vi ses igen💙

I ett av dina sista sms skrev du: Vi hörs och syns lite längre fram. Och så kommer det att bli för alla oss som tog dig till våra hjärtan, Kai. Vi hörs och syns lite längre fram.

Malin skrev fint (fritt ur mitt minne nu, men du vet.) att det är konstigt att någon som är så levande plötsligt är borta. Jag kan bara hålla med. Tänkt på dig mycket sen jag fick höra och har sett dig titt som tätt på stan sen dess och tänker att du är där och att allt bara inte skett. Ett skevt leende i förbifarten, alldeles oavsett allvaret. En yvig frisyr, omöjlig att stajla som kai, det måste ju vara du! Jag såg en fransk fiskarkavaj nu senast i lördags på Bondens marknad och blev glad för det måste ju vara du! För mig fortsätter du vara, det blir lite tomt på fyran, men du finns kvar i alla dina vänner och kollegor så håll flåset uppe, en vacker dag slår du alla i tennis. 🎾

Du är så saknad. Obegripligt att du är borta.