Bo Gillinger

Pappa, jag lyssnar på jazz och saknar dig.

Min bästa kompis sen 2 års åldern. Det känns konstigt nu, Svårt att fatta.

Det var härligt att gå till Bosse på torsdagskvällar när han tog ansvaret för bokhandeln.Härlig jazzmusik från högtalarna och när han stängde kunde vi sitta ner i fåtöljerna längst in i lokalen.Då kunde han trolla fram något gott att dricka och oftast whisky.När han sedan vid stängning låste dörren kunde han nicka mot baren på andra sidan Götgatan.Det betydde on for the road.Nu är man alltmer ensam på den vägen.Vi saknar dig Bosse.

En hälsning från jazzvänner och en boulevän.