Lennart Naroskin

Lennart Naroskin Vi var kurskamrater och blev fänrikar 1956. Han i flottan och jag i Kustartilleriet. Kurserna åkte en sommar Storbritannien runt med Älvsnabben, ett handelsfartyg, under kriget ombyggt till hjälpkryssare. Ingen vacker örlogsman men rymlig. Lennart blev min handledare ombord. Det innebar bl a att sätta upp sin egen hängkoj. Det är sannerligen inte något enkelt göra. Hafsverk straffar sig. För att man inte skall ramla ur i sjögång måste den i tomt skick se ut som en uppsprättad spikrak korv. Förutom kadetten skall det finnas plats för skor och vissa kläder. Klädskåp var inte en av flottan accepterad finess, åtminstone inte för personal i lägre grader. Under dagtid hade han som uppgift att lära mig navigeringsprinciper och jag fann att han var en god pedagog även inom detta kunskapsområde. I Liverpool blev det en fredlig landstigning där vi blev väl mottagna av entusiastiska flickor. Vi var älskade trofeer, som förevisades på stadens avenyer av de amazoner som lyckats kapa år sig ett stiligt manligt rov. Lennart i blått hade tyvärr den tjusigaste uniformen, så han blev bästa rovet. Jag, i grått, fick nöja mig med det näst bästa. Tillbaka i Sverige skiljdes våra vägar för gott. Tofte Mårlind Vendevägen 63 18266 Djursholm